Jodå, jag lever än.

När jag snokade runt på nätet idag hittade jag "Fridas Gård", en butik som säljer inredningsdetaljer och sådant. En av prylarna fångade min uppmärksamhet mer än något annat. Jag höll på att skratta ihjäl mig! Jag säger bara: Ge mig!

http://www.fridasgard.se/varor.asp?produktID=2698&varugruppID=26

När man har bråttom.

Har just suttit och slötittat på The Matrix. Har sett den många gånger vid det här laget men den är fortfarande trevlig.
För er som inte har sett den och inte heller orkar titta på hela, här har ni snabbversionen: http://www.rinkworks.com/movieaminute/m/matrix.shtml

Puss och gonatt!

Nä nu blommar oreganon!

Jo, det är sant! Små rackarns rosa blommor.

Och jag som inte ens visste att oregano kunde blomma...

Fan, fan, fan del 2.

Soc är spännande som vanligt. Jag tror att alla myndigheter har i uppgift att vara så krångliga som möjligt. Kanske har vår intelligenta regering fått för sig att det motiverar oss att söka jobb? För ni vet väl att alla vi som går arbetslösa bara är lata och egentligen inte vill ha jobb?

Eftersom jag inte orkar skriva allt en gång till så kopierar jag helt enkelt hela rasket från min Helgondagbok.

Detta skrev jag i förrgår:
"Jomenvisst! Nu är jag helt plötsligt utan inkomst. Jag är inte riktigt på det klara med hur jag ska lösa detta. Förslag emottages tacksamt!

Ja, vad som hände var alltså att jag fick avslag på min ansökan hos soc. Varför? För att jag är sjuk och ingen fattar det!

Jag har varit borta ganska mycket från Vican (mitt kära vuxendagis) och därmed enligt soc inte uppfyllt kraven för att få bidrag. Men nu är saken den att sist jag pratade med min handläggare så kom vi överens om följande: Jag skulle gå till Vican den resterande tiden och om jag inte orkade skulle jag skaffa en akuttid på Reumatologen för att få ett läkarintyg. Jag höll min del av överenskommelsen. I fredags var jag hos läkaren och fick ett intyg. Men jag tycker nog inte att min handläggare höll sin del av överenskommelsen. Idag fick jag hemskickat ett beslut om avslag...

Så, vad göra?"

Och här är dagens inlägg:
"Igår gick jag och pratade med min handläggare på soc. Det gick bra att överklaga beslutet direkt till henne MEN hon skulle prompt ha det skriftligt. Håhå jaja.. Så jag lämpade iallafall av mitt läkarintyg på henne och knallade hem igen. Sedan funderades det ordentligt här hemma. Jag har väldigt svårt för att skriva sådant där. En kokt hjärna senare hade jag fått ihop något som jag åtminstone kände mig ganska nöjd med. När jag idag kom dit för att lämna min överklagan fick jag veta att den inte behövde trots allt (!). De hade beviljat mig pengar ändå och skickat iväg dessa idag. Jo visst, jättebra! Men min hjärna kände sig lite sur över att ha blivit kokt i onödan. Jahapp. Då ska man bara ringa runt till hyresvärd, elbolag, m.m. och förklara att de faktiskt får sina pengar, om än lite för sent."

Nu blir jag förbannad!

Jag bli mer och mer less på regeringens korkade idéer. När jag tittade på nyheterna igår kväll fick jag veta något som gjorde mig riktigt förbannad! "I höst införs skriftliga omdömen redan från första klass, beslutade regeringen i dag." Är de inte riktigt kloka?! Min dotter börjar i första klass till hösten. Hon är ett litet barn! Hon ska inte behöva ha den pressen på sig! De kan väl åtminstone fråga oss föräldrar vad vi tycker istället för att sitta där på sina feta rövar bakom stängda dörrar och bestämma sådant som handlar om oss! Jag blir så arg så jag kan spricka!

Här kan man läsa vad svt.se skrev om det igår kväll:
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1168688&lid=puff_1168691&lpos=rubrik

Fan, fan, fan!

Jag hatar myndigheter! Det är inte helt sant iofs. Jag har fått väldigt mycket hjälp av min handläggare på soc under den tiden jag varit arbetslös nu. Dessutom är det ju faktiskt inte hennes fel när det krånglar, det är ju soc regler. De hotar med avslag den här månaden för att jag inte har orkat ta mig ut i värmen. Jag måste lämna in ett intyg om sjukskrivning imorgon eller ta mig ut i helvetet. Efter mer än tio år av regelbunden läkarkontakt är jag tämligen övertygad om att en allmänläkare på en vårdcentral bara skulle stirra fånigt på mig om jag gick dit och bad om ett sjukintyg. ”Hej, jag är trött. Sjukskriv mig”. ”Ha, ha, ha, ha, haaaa!!!” Så med andra ord är mitt enda val att ta mig iväg imorgon, om jag så ska behöva krypa dit. För er som inte vet vad ”dit” är: Vican, en arbetsmarknadsinriktad verksamhet som är till för att kartlägga arbetsförmåga och som är tänkt att utmynna i en arbetsträning. Varför jag nu ska göra detta, med tanke på att jag redan gått igenom en ett och ett halvt år lång arbetsträning. Jag antar att soc inte riktigt vet vart de ska göra av mig annars. Men om jag ska se det positivt så är det väl inget fel på lite nya erfarenheter. Så där ja, det var dagen gnäll. Håll till godo!

Och nu, något för er som ibland funderar över hur min hjärna fungerar. Kaninlogik: