Mer gnäll åt folket!

Jo, nu måste jag bara få gnälla lite igen förstår ni.


Sent i fredags kväll fick jag en blackout och föll ihop på köksgolvet. Jag tror inte att jag svimmade för jag vill minnas att jag var vid medvetande hela tiden. Däremot vill inte kroppen lyda mig så jag tog mig helt enkelt inte upp därifrån igen. Efter en stund tröttnade jag på att ligga på köksgolvet och satte istället igång att öva lungorna genom att försöka väcka sambon som låg och sov. Det hela slutade med att han mer eller mindre fick släpa mig till sängen.

När jag vaknade på lördagen insåg jag att jag fortfarande var väldigt yr i huvudet. Det kändes precis som när man har snurrat runt en stund och sedan slutar men världen omkring en forsätter. Hela världen åkte karusell runt mig. Eftersom det inte visade några tecken på att gå över ringde jag sjukvårdsupplysningen på eftermiddagen. Sjuksköterskans råd var, åk till akuten på Sahlgrenska, NU!

Så vi tog och raggade bilburen kompis som var snäll nog att skjutsa oss. Jag och sambon landade på akuten runt halv fem på lördagseftermiddagen. Från att jag tog nummerlapp, tills en sköterska plockade upp mig och tog en massa prover, gick det kanske bara en halvtimma. Detta bådar gott tänkte jag i min enfald. De la mig på en brits och sa att jag fick vänta ett tag tills en läkare hade tid att titta på mig. Ungefär arton timmar senare tröttnade jag på att vänta och åkte hem. Jag undrar fortfarande hur länge jag hade fått vänta om jag verkligen väntat tills en läkare hade haft tid. Och vad gäller yrseln så lugnade den ner sig sakta men säkert under söndagen.


Det var helgen det.


Idag vaknade jag med illamående. Det jobbade på och blev stadigt värre under eftermiddagen. Stackars sambon fick rycka in och hämta min dotter, samt laga mat att stoppa i henne. I mig blev det inte så mycket mat stoppat, ca tio stackars pastaspiraler, som jag naturligtvis kräktes upp igen. Sedan rann det ur båda ändarna resten av kvällen. Har en känsla av att det är någon slags magsjuka jag har åkt på. Nu har jag förresten snart ätit upp ett helt(!) rostat bröd som jag började på för ca tre timmar sedan.

Men eftersom Murphy gillar att vara jobbig så har illamåendet naturligtvis inte kommit ensamt. Jag har även haft huvudvärk (troligtvis p.g.a. vätskebrist), feber, svårt att andas samt en hiskelig värk i benen. Det värsta har faktiskt varit benen. Det är p.g.a. det jag är uppe nu eftersom det gjorde så ont att jag vare sig kunde sova eller ens ligga still. Men nu måste jag snart försöka lägga mig igen. Jag är dötrött!


Gonatt! (hoppas jag...)

Långa nätter och japansk lunch.

Jag är trött. Kan inte sova p.g.a. värk. Har inte sovit alls hittills inatt (fast jag sov lite i eftermiddags).
Men hej vad jag gnäller!
Vet ni vem som är min stora idol? Min mormor. Hon är död nu. Hon levde i över halva sitt liv med konstant värk men gnällde aldrig. Tänk om jag också kunde vara som hon...

Nej hörni, nu får vi ta och prata om något annat.


Har du för mycket tid? Testa det här:
http://www.flickr.com/photos/30578157@N07/3046118520/

Eller det här:
http://www.flickr.com/photos/lovebones/3052346968/in/set-72157604510333876/


Och naturligtvis krävs det japaner för att komma på något sådant här:



En liten förklaring kanske? Det handlar om Bento, japanska lunchlådor. Och det här är ingen liten grej i Japan. Kolla här: http://www.jbox.com/BENTO/
På något vis känns det som att japaner antingen har för mycket tid eller för mycket energi. Fast jag måste erkänna att det verkar kul. Om jag hade mer tid och energi skulle jag nog gärna göra sådana här matlådor också.


Och till sist, dagens låt: Sort Sol - Nights in white satin


Puss på er!

Fredlig sko.